När jag skrev mitt förra inlägg var jag så jävla förbannad över hur vissa föräldrar tänker men som alltid lugnade jag ner mig. Att vara arg är inte riktigt min grej speciellt inte under en lång tid. Men mitt inlägg handlade kort om att vissa föräldrar på Vi föräldrar tycker/tänker att de visst kan lämna sina barn på förskolan för att gå på café eller ut och äta lunch med sina vänner istället för att umgås med sina barn. "För jag måste ha lite egentid" Dra åt helvete säger jag till det. Minuten man tänker vi ska ha barn försvinner nästan alltid "egentiden" då din tid nu inte bara är din utan även dina barns. För de kommer vakna upp förr eller senare och inse att tiden går så jävla fort. Och när de minst anar de står barnen där med mobilen i högsta hugg och vill absolut inte umgås mid sina föräldrar. Min egentid är när jag går ut med Hidde.
Men som sagt att ljuga för pedagogerna är så jävla lågt. Speciellt när vi vet allt ändå...
Ta hand om dig nu ska jag och Hidde sova. Japp han är min sängkompis. Vi trivs bra ihop tills han går över mig och vill att jag ska lyfta ner honom (för hög säng, han kan bryta sig)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar