Igår var det en spännande dag då jag trodde jag förlorat vår lilla kompis i magen. Fick en blödning på morgonen och känslan jag fick då var fruktansvärd. Jag börjar tänka direkt att vi som tur väl har ett ägg i frysen och att det är ju jättebra nu när det här gick åt skogen. Jag börjar tänka när vi då kan börja med nästa process. Men när jag väl hade lugnat ner mig och gick på toa igen så inser jag att det inte kommit något mer blod och att jag inte har ont. Prick klockan 08:00 ringer jag mvc som var superbra och lugnade mig men de sa också (för jag frågade) om de kunde kolla så allt stod rätt till. Men de kunde de inte. Å jag hade ultraljud tid i morgon (idag) så jag åkte till jobbet och jobbade på som vanligt.
Idag kl 10 gick jag in på ul och berättade om blödningen men de ville så klart titta men de berättade också att de lika gärna kan ha varit ett förtidigt missfall. Men jag la mig ner och hon ta på smörjan och började titta.
Å helt plötsligt ser vi en liten liten människa sprattla omkring därinne. Lyckan jag kände då kan jag inte förklara så jävla underbar. Lycka när den är som bäst!
I bland så är livet underbart! / Ulrika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar