Idag känner jag mig positiv, allafall just nu. Jag är mitt uppe i att baka kanelbullar med en twist av lite choklad. Jag ska bjuda min vfu plats kollegor på det i morgon. Hoppas de blir goda annars får jag skämmas...
Idag så vaknade jag att min man väckte mig och frågade när jag skulle gå upp vid 05:44( han hade även väckt mig vid 01:30 och sagt att han inte kan gå och lägga sig vid 20:30, eftersom han då vaknar vid 01:30 och inser att hans kropp sovit klart) efter morgonväckningen så blev min och hundarnas morgonrutin helt knas. Hidde tyckte inte han behövde gå ut då husse var uppe (och det betyder tydligen "jag skiter i att lyssna på matte") så han kan gå ut med mig i stället. Mannen fick alltså följa Hidde ner till hallen där jag stod måttligt road. Innan duschen och utdragandet av hundarna släppte jag in drottning Birka sim var måttligt road över att bli insläppt för sent från regnet. När jag sen går/ drar ut hundarna ska tydligen Birka med (fast hon fortfarande var blöt efter natten) på promenaden så under den ca 4 km långa promenaden så pratar/klagar (skriker) Birka för att jag går för fort eller att det regnar på henne. Men någon gång under promenaden försvinner hon (sätter dig ner och luktar på något) så jag fortsätter gå och när jag börjar ropa på henne eftersom jag tror att hon har varit så smart och stannat där hon tappade bort mig så ser jag henne inte. Förrens jag vänder mig om, då kommer hon joggandes från det hållet jag kom. Hon har alltså följt med mig hela rundan men varit lite för långt bort för jag skulle kunnat höra henne (så synd). När vi väl kommer hem lägger hon sig på köksgolvet och börjar torka sig. Efter det så blev det som en liten damm av vatten från henne bara fiskarna som saknades. Blir knäpp på denna katt.
Nä dax att fixa klart bullarna som blev kalas konstiga men så länge de blir goda är jag nöjd.
Ta hand om dig /Ulrika
P.s Tydligen är jag inte gravid med stort G ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar